lördag 12 februari 2011

D.H.S swimming competition!

Nu har jag gått i skolan i lite mer än en vecka... Jag har fortfarande inte accepterat skolsystemet och hur denna skola "väljer" att fungera. Jag jämför det med sveriges system och inser att denna skola skulle kunna bli mycket mer effektiv om man ändrade på en hel del saker... Jag har också insett att det är väldigt få elever och lärare överhuvudtaget på skolan. I onsdags hade vi samling i aulan och rektorn pratde om den kommande simtävlingen. Hela skolan- elever och lärare-  fick plats i aulan samtidigt! Denna aula är i ungefär samma storlek som aulan på Åva gymnasium (normalstor skulle jag tro). Alla hade dessutom sittplatser och ingen behövde sitta i knä på någon annan (det skulle nog inte vara tillåtet ändå...). Trots denna "lilla" samling elever så är det tillräckligt många åkskurs 13 för att överfylla art history lektionerna, detta medförde att jag, som inte ska skriva examen i detta ämne, åkte ut... så jag "läser" musik istället, vilket innebär att jag spelar lite piano eller sitter och pratar med någon kompis. Det är inte så mycket att göra... Att bli tvungen att byta art history möjlig gjorde också att byta matte. Vilket var väldigt bra! Så istället för att vara i Miss Wis. klass så är jag i Mr Wei. klass. Mr W är också min sport and rec lärare! Hans matte är lättare än Miss Wis matte, även fast de gör samma sak. Är inte det konstigt? Hans klass är i och för sig mindre, skönare stämmning och han är en bättre lärare. Kan bero på det kanske? Men nu känns matten bättre i alla fall! Synd på art history dock. Jag hade velat haft det ämnet!!

I lördags förra veckan åkte vi till stranden vid havet! S dotter T och hennes familj och vänner kampade där. Så vi åkte för att äta middag med dem och bada i havet. Men det var bara jag och A-L som gjorde det. Oj vad de var varmt i vattnet! Jätte stora vågor också. Om man gick ut så att vattnet nådde till knäna, sköljde vågen över huvudet på en! Men det var skönt och roligt. Väldigt salt vatten dock...
Det verkar som om Nyzeeländarnas idé om kamping är att ta bilen till något ställe vid stranden eller skogen, slå upp tältet och kampa. Man tar med sig en "bärbar" spis, öl, vin och "vanlig" mat. Det är inte så spartanskt som det brukar vara när man kampar, i min mening. Detta är ungefär som att slå  
upp tältet på en tältplats, fast det inte är det, om ni förstår vad jag menar? De hade med sig ett party tält också för att få skugga.

Vi åkte fyrhjuling med T och dotter D. Det var jätte kul, vi körde först på stranden och sedan upp i tracks. T ville visa oss lite av utsikten från en högre höjd. Istället för att gå åkte vi fyrhjuling. Vilket var mycket roligare! Vilke häftig känsla det var att åka på stranden, vinden som blåste i håret och farten, för på stranden åkte vi fort! När vi åke i tracksen var det smalt, det lutade åt alla håll och kanter, tittade man till höger hade man i ena stunden en berg vägg och i andra en kaktus liknande sak. Tittade man till vänster var det antingen ett "stup" ner till stranden eller lika så, en växt av något slag. Det gick fort i tracksen också, lite läskigt faktiskt...

Det var skönt att bara ligga i gräset och sola och läsa en bok! Men det varade inte länge. För efter ett tag var det dags för fiske!! Pojkarna hade långa fiskespön som de använde. När de stod på rad så såg det väldigt roligt ut. Jag tänkte flera gånger, borde inte trådarna haka i varanndra? Och mycket riktigt... Efter ett tag ropade en av dem att han hade napp och han började dra! I samma stund började killen två steg till höger dra! Båda hade napp sammtidigt, vilket sammanträffande...! Då hade deras linor hakat i varandra... Men de fick en fisk i alla fall, den blev en del av middagen tillsammans med lite musslor som hade fångats på morgonen.

En stackars krabba hade spolats upp på stranden med tidvattnet... Den var död. Men vi kastade ut den i vattnet igen, kanske någon fisk kunde få äta lite på den eller något.
När pojkarna fiskat klart satt vi och pratade lite uppe vid tälten, men sedan var det tid att samla drivved till brasan. Då togs fyrhjulingarna fram igen, tre stycken, och en släpkärra som kopplades till en av dem. Jag och A-L åkte med. Det var bara vi "barn" som åkte. Tre stycken på släpkärran, två på två fyrhjulingar och tre på en. Jag, A-L och en av pojkarna åkte tillsammans, han var 14 år!!! Jag måste säga att jag höll i mig extra hårt! Kille, 14 år, kör fyrhjuling själv på stranden med två tjejer bakpå. Han körde som en galning!! Fram och tillbaka, åt sidorna, sladdade och jag vet inte vad! Läskigt var det. Men han var trots allt duktig. Den äldsta av pojkarna var 15, så förutom mig och A-L som inte var betrodda att köra (tur det kanske) så var han äldst. Det var fakitskt kul att åka. På väg tillbaka när vi fyllt hela släpet med ved, körde A, 4 år ena fyrhjulingen med en av pojkarna bakom!! Då höll jag andan, även fast jag själv inte var på. Men ingen av föräldrarna verkade tycka att det var konstigt att en 4 åring körde fyrhjuling, så jag antar att det var okej...

Medan vi åt middag på kvällen, den fångade fisken, musslorna, stekt lök och korv. Hade vi turen att få se en helt underbar solnedgång! Bilden gör den inte rättvis. (Det är inga badande turister i vattnet, det är fåglar...). Havet lugnade ner sig under kvällen, så nu blåste det en svag bris och vågorna rullade in mot stranden. Det var rofyllt och mysigt. Här finns inte heller så mycket mygg, enligt en som upplevt sommar uppe i svenska fjällen... så det var ingen jobbigt störande moment att tala om!
På väg hem sedan fick vi eskorteras av pojkarna på fyrhjuling, tidvattnet hade börjat komma in. Inte roligt om bilen skulle fastna eller liknande, så de följde med oss tills vi nådde vägen. När vi kom hem till Darg. så var det kolsvart och vi var trötta, fast klockan inte var så mycket... Men vi gick och lade oss i alla fall.

På söndagen hände det inte mycket. Vi satt och läste, tvättade bilen (för den hade blivit rejält smutsig!) och bara slappade. Skolveckan har jag redan bertättat om... Men på fredagen, igår alltså, var det swimming comptetition i den komunala poolen!! "Go crazy" var dress coden. Så länge det är dina "hus färger" så för mig var det gult som gällde... Det ända något sånär gula jag hade var min mer oragnga bambuskjorta... Men den dög. Väl där utrustades jag med gula blommor runt halsen.
Det var rätt tråkigt att vara publik, eftersom jag inte deltog i själva tävlingen. Det var inte så organiserat. Publiken (fick inte??) tjoa och tjimma och skrika hejjarramsor och överrösta varandra... Men det var

tyst. Man apploderade inte ens när ett "race" var klart. Att vara publik innebar i princip att sitta och prata med en kompis och då och då slänga ett öga mot poolen för att se om ens eget "hus" vann eller inte. Jag tillhör St. Davids. Det gick väl okej för oss. Vi vann inte så mycket. Men det var inte själva vinnandet som var viktigt här, det gällde att samla poäng. Det gjorde man på olika sätt, antal deltagare var en av det, men det var också ett begränsat antal som fick vara med.
Varmt var det också... Så det var rätt skönt att sitta i skuggan.




Idag har det inte hänt så mycket. Jag gick ner till supermarket för att köpa ingridienser till ett bröd jag tänkte baka. Men filmjölk, rågsikt och kummin verkade inte finnas... så det får bli något annat istället. När vi åker till Auckland om några veckor ska vi se om vi kan hitta liknande eller dessa. Regn och svalka idag. Så det blir att sitta inne och läsa, som vanligt då.

3 kommentarer:

  1. Anna-Lena Fornander16 februari 2011 kl. 21:28

    Fina bilder. Vilka upplevelser! :) Kram A-L.F

    SvaraRadera
  2. Käre värld! är det äns tillåtet att köra omkring så där på en fyrhjuling! O.o jag tyckte att det var lagom farligt att ta själva körkortet. X) Kramar Viktoria

    SvaraRadera
  3. Högt älskade värd! Jag har absolut ingen aning om det är tillåtet eller inte. Men jag lade i alla fall inte upp bilden på chaffören med en öl i handen... :P
    Lagom är bra. Jag saknar "landet lagom är bäst". Här är det antingen inte farligt alls, eller rent av lifsfarligt. Det finns inget mellanting... Var denna fyrhjulings färd passar in vet jag inte än. Men jag överlevde :P
    Kramar Jennifer

    SvaraRadera